Välkommen till
Dinstuga.com
Ulvshyttan
Enligt en sägen anlades den första hyttan i Ulvshyttan av finnen Oluf på 1500-talet, därav ortnamnet vilket ursprungligen ska ha stavats "Olofshyttan". För detta finns det dock inga belägg, men sedan åtminstone 1600-talet har det funnits hamrar och hyttor vid Ulvshyttan. Landshövding Peter Kruse (1601-1645), som redan ägde Grängshammars bruk, köpte år 1635 Peer Olufsvallen. En hytta och två hammarsmedjor anlades sedan vid ån någon gång på 1640-talet. En hammarsmedja som tillhörde bergsmännen i Ulvshyttan ska då redan funnits på platsen. 1643 omnämns Vlffshytta, och 1643 omnämns en gruva som ska motsvara Arfvedsbogrufwan. Den sista kvarvarande hammarsmedjan vid Ulvshyttan dömdes ut på 1720-talet. Enligt osäkra uppgifter kan de ha berott på det var konkurrens om skogsråvaran till hyttorna och att Bergskollegiet därför bestämde att Ulvshyttan skulle läggas ner. 1792 exploderade bergsmanshyttan i Bråfall som låg mindre än en mil uppströms vid samma vattendrag. Då passade man på att flytta koncessionen från Bråfall till Ulvshyttan och bygga en ny masugnen i Ulvshyttan i stället för i Bråfall.
År 1797 tilldelades "Hästhagsgruvan" utmål för första gången, och ett par år senare uppfördes en ny masugn på platsen för den gamla. Denna kompletterades med en rostugn 1832, vilken liksom hyttan kom att byggas om ett flertal gånger under 1800-talet innan den år 1889 ersattes av en ny.
Kring år 1859-63 producerad hyttan i genomsnitt 25 540 cent (=cirka 1100 ton) tackjärn per år. Byn hade då 204 invånare.
En kort tid fanns det mot slutet av 1800-talet ett bessemerverk. Vid Ulfshyttan finns en nivåskillnad på 36 meter mellan sjöarna Järsjön och Lilla Ulvsjön. Blåsmaskin, krossverk och kranspel drevs direkt med vattenhjul, senare via el från turbiner. Innan el togs i bruk drevs vattenuppfordring och gruvspel med en konstgång från hyttfallet. Malmen i den närbelägna Hästhagsbergsgruvan hade hög järnhalt, var nästan fri från fosfor och transporteras från gruvan ned till hyttan via en linbana.
Grängshammars bruk och Ulvshytte bruk hade tillhört samma ägare sedan 1600-talet, och när Grängshammar AB bildades 1873 kom Ulvshyttan att ingå i detta bolag. Efter att Grängshammars bruk nedlagts 1877 övertogs Ulvshytte bruk av ett nytt bolag 1887, Ulfshytte Jernverks AB, och huvudkontoret flyttades till Ulvshyttan. 1875 kom också järnvägen till Ulvshyttan då Bergslagernas Järnvägar drog sin huvudlinje ett par kilometer från bruket. För att transportera sågat virke från sågverket i Malmviken byggdes en linbana till Ulfshyttans järnvägsstation.
Sevärdheter
Ulvshyttan är trots att en del av hyttbyggnaderna revs på 1970-talet en välbevarad bruksmiljö. Hyttruinen är relativt välbevarad liksom rostugnsruinen, vilka ursprungligen ingått i samma byggnad. På hyttruinen finns årtalet "1797" inristat. Ruinen efter det gamla kolhuset (förrådet för träkol), som består av slaggstenspelare, har årtalet "1843". Även sintringshuset av slaggsten finns kvar. På en av de kvarvarande slaggvarpen finns ett lusthus byggt av en av brukets brukspatroner. I området finns lämningar efter andra byggnader som tillhört bruket. Herrgården finns även kvar, liksom tjänstemannabostäder och arbetarelängor.
En omfattande renovering av hyttan påbörjades av den dåvarande markägaren Stora Enso 2003. Den första etappen var att rädda rostugnen, som hotade att rasa samman. Idag har genom omstruktureringar inom Stora Enso (som är direkt arvtagare till Ulfshytte Jernverks AB och Wikmanshytte Bruks AB) markinnehavet överförts på ett delägt bolag, Bergvik Skog AB. Tillsammans med länsstyrelsen fortsätter nu Bergvik Skog att renovera hyttruinen, sintringsverket och ruinen efter kolhuset.
Numera finns ett Buddhisttempel i den före detta skolan. Drivet av Stiftelsen Wat Dalarnavanaram. Buddhistiska munkar från den Thailändska munkorden Thammayut Nikaya bebor skolan. Wat Dalarnavanaram har blivit något av ett centrum för Thailändska Buddhister från hela mellansverige som kommer till Ulvshyttan för att fira de Buddhistiska högtiderna. Där kan man skåda en av Sveriges största Buddhastatyer, statyn göts i maj 2005 i Bangkok, den koppar som användes i legeringen hämtades från orten.
Lectus sollicitudin luctus leo odio rutrum suspendisse pharetra turpis nisl nisl magna ultrices pellentesque ultricies nunc commodo.
Eget ante aliquam suspendisise erat suspendisse consequatur temporatu nunc amet class velit pellentesque.
Consec laore (Mibulum)
01/01/2012
Ipsum dui ad duis tempor nulla viva nunc sed morbi justo metus feugitat suspendisse nihil .
Consec laore (Mibulum)
01/01/2012
Inceptos dolor dictum proin dapibu facilisis magna inceptos dolor ullam dictum proin facilisis magna.
Consec laore (Mibulum)
01/01/2012